tjugotreminuter

När ska du inse att det vi hör ihop. För det inte finns någon annan jag vill spendera mina dagar med. Jag saknar dig. Ibland finns det dagar då det gör för ont att sakna dig att jag inte vet någonting alls. De dagar då jag passerar stugan vi kunde kallat våran, tänker på hur bra vi skulle haft det. Hur vi skulle sitta på den steniga trappen med vårat morgonkaffe och tända dagens första cigg. Hur vi skulle laga mat tillsammans i köket som är bara vårat. Inte för starkt såklart. För du gillar inte sånt. Hur vi skulle se på såna bra franska filmer hela nätterna och alltid göra såna bra grejer man gör när man bor i en röd liten stuga. Men klart jag lever utan dig liksom. Bara svårare vissa dagar. Dvs en dag som idag. Fast lite kärleksprat från en fin oliv och massa cigg brukar vara mirakelkuren + massa hög musik såklart. En dag. Låt oss hitta igen.